Hej hej, jag har bestämt mig för att ta sommarlov från bloggandet. Jag hinner inte med det nu och om jag hoppas jag kommer tillbaka till hösten uppvilad och med stor inspiration igen,

Ha en underbar sommar och var rädda om er!

Kram

Ankan

Läste Tesstamentets blogg i går och skrattde högt åt hennes beskrivning på en moppefärd hon gjort. Jag kom då att tänka på min första och det kan hända att det var den sista moppefärd också.

Jag och några kompisar hade cyklat från badplaten till kiosken för att köpa glass och när vi kom dit var det ett gäng killar vi kännde som stod där och hängde. Vi började prata med dom och hur det var så helt plötsligt så kom jag på att jag skulle provköra den ena killens moppe. Jag hoppa upp på moppen slog på tänningen och vred på gasen dock lite för mycket och åkte rakt in och djupt in i häcken 100 m längre bort. Jag fick dra ut moppen medans kompisarna höll på att skratta ihjäl sig och när jag väl fick ut moppehelvetet så såg den ut som majstång, lövad och klar. Nu kan ni ju fundera hur kul det var på en skala 1-10 att gå fram till gänget och lämna tillbaka den. Men jag hade/har i alla fall roat många i många år men den färden.

Nu ska jag lägga mig och läsa Marika Kings bok Supernova, hon och jag har spelat handboll tillsammans i många år och höll även i hop i samma gäng ett tag, dock inte moppegänget. Marika är en tjej som alltid vart duktig, hon var bra på allt, kunde sjunga, skriva låtar, spela gitarr, duktig i handboll, skrev dikter så man började gråta, hade snygg handstil, hade topp betyg och har alltid var en snäll och omtänksam person. Nu är det några år sedan hon flyttade från stan och jag har bara sett henne någon enstaka gång. Sist jag såg henne var hon hög gravid och berättade att hon höll på att skriva en bok och nu har hon fått topprecentioner för den, så skoj!

Jag återkommer senare om vad jag tyckte om boken.

Hej så länge!

Ankan

I dag har jag vart på säljkurs på huvudkontoret i Stockholm, den var både bra och nyttig När kursen startade fick vi göra en kortare presentation av oss själva, vart vi kom ifrån och vad vi jobbade med. När jag presenterade mig sa kursledare- Jaha det är du som är jävla Ankan och skrattade, du går under det namnet här i Stockholm för att du du går så in i helskotta :-) Vi har diskuterat dig många fikaraster och funderat på att hur du gör för att få ihop så många km hela tiden, lånar du ut skorna till andra? -Nähä du det gör jag inte, jag har slitit ihop varandra km och gått ner 8 kg i vikt. Då fick jag sponatana applåder av alla i rummet, då blir man lite stolt! Nu leder jag igen och har gått 800 km på 7 veckor.

Helgen har vart bra, i går var det fint väder och jag gjorde i ordning platsen där poolen ska stå, jämnade till underlaget. Jag får tyvärr inte ihop poolen själv men mor och far har lovat att hjälpa mig på onsdag då det sägs att fin vädret kommer. Kajsa ska ha kalas på söndag, får jag i vatten på onsdag och slår på värmen så ska dom kunna bada om vädret tillåter det.

Jag och Kakan som har norskt påbrå tyckte det var riktigt skoj att Norge vann melodifestivalen, Kakan gjorde nästan volter i soffan för han var ju dessutom SÅÅ SNYGG.

Nu blir det en dusch och sen bums i säng.

God natt!

Ankan 

Vissa dagar går då mer undan än andra, i dag har det bara sagt swisch, swisch, swish. Dagen på jobbet gick fort som vanligt, man slipper verkligen fundera vad man ska göra och det gillar jag, När arbetsdagen var slut var det bara att hämta Kakan på skolan och fortsätta ner på stan för att köpa fotbollsskor, hennes fötter växer som ogräs men vackra blommor har stora blad. Sen hem, Kakan bytte om och sen begav vi oss i väg till årets första fotbollsträning.

Kakan har verkligen längtat efter fotbollen och när hon sen gjorde tre mål i dag så var det mycket nöjd och glad tjej som cyklade hem, jag gick givetvis måste ju tänka på stegen :-) I dag har jag fått i hop 22 km men jag har även halkat ner till tredje plats så nu jävlar ska här promeneras.

Nu går ögonen i kors på mig men jag ska hänga upp en tvätt innan jag tittar in i huvudet.

Sov gott!

// Ankan

I dag är det nio år sen jag fick min underbara lilla dotter. Då var hon 49 cm lång och vägde 3300g, i dag väger hon 41 kg och är 145 com lång och har storlek 36 på fötterna man hänger liksom inte riktigt med.

Vi firade henne lite med vår närmast familj igår och bjöd dom på mat, sitt barnkalas ska hon ha om två veckor. Hon har inte riktigt bestämt sig för hur hon vill ha det än men funderar på att ha ett badkalas i sporthallen, helst vill hon att jag ska sätta upp vår pool men det är lite för tidigt för den än tycker jag även om jag har värmepump till den. Kakan fick Sims spel av mig i present, hon hajde inte riktigt hur man gör allt så jag får väl ta instruktionsboken och läsa som kvällslektyr så jag kan hjälpa henne i gång med spelet.

Nu är det jämt i tävlingen, ettan har 708 km, jag har 686 km och trean har 669 km så nu krigar vi ordentligt. Jag har gått 16 km och cyklat 2 mil i dag, det är då fan att man inte får några steg för cyklingen men jag måste ju vänja röven vid sadeln, det är ju bara tre veckor kvar till tjejvättern.

Nu ska här läsas om Sims, god natt på er!

// Ankan

Här är jag igen.....sitter i soffan, tar en öl och tittar på hocky, ser väl inte så lysande ut just nu för Sverige ligger under med 2 mål men det är en period kvar. Känner mig piggare idag, Kakan sover över hos mormor och morfar och jag tänkte gå ut och slänga min lurviga eller dom är faktiskt nyrakade. Fick order av min mamma att nu passar du på att gå ut och har lite kul, klok mamma jag har.

Blev bjuden på förfest men jag tackade nej, ville ut och ta en promenad och bara ta det lugnt innan men jag ska smsa dom när jag går hemifrånf så träffas vi ute.

I dag var jag till mina underbara kollegor i Falun, härligare gäng får man leta efter. Tyvärr har även det förtag som jag jobbar för drabbats av lågkonjukturen och vi fick veta för två veckor sen att dom måste säga upp personal igen, det var 80 st som fick gå i december och nu kommer ytterligare nerdragningar. Vi vet inte hur många och inte vilka personer det gäller men vi ska få besked i nästa vecka så stämningen är lite jobbig just nu, många funderingar och tankar. Jag sitter själv på mitt kontor och det  kontoret går jättebra men tyvärr går det inte lika bra överallt. Gänget i Falun står mig mycket nära och  i dagsläget vet vi alltså inte hur dom  eller jag kommer att drabbas, fasiken vad jobbigt sånt här är! Bara att invänta dagen D!

Jag måste tala om hur glad jag är för alla vänner jag träffat här, alla sköna och uppmuntrande kommentarer jag får, inte fan kan jag sluta blogga. Jag får blogga när jag har tid och lust utan krav på mig själv att jag måste göra det varje dag så ska jag nog kunna hänga mig kver här ett tag till :-)

Jag är inte den bästa på att kommemtera kommentarer men jag uppskattar dom mycket ska ni veta.

Ha en skön fredag kväll ,nu ska jag göra ett sista fix innan jag går.

Ha det bäst!

Ankan

Jag vet inte hur jag ska göra med min blogg, känns som jag inte riktigt har ork kvar till den just nu. Men jag hoppas att orken kommer tillbaka för jag vill inte sluta med den heller. Jag funderar lite till så får vi se vad det blir av det hela. Sköt om er och tack för era goa kommentarer.

// Ankan

Nu har jag deklarerat, jag får tillbaka en slant och det ska nog räcka till att glasa in verandan tror jag. Har ingen riktig koll på vad kostar men det har min vän glasmästaren, så han får komma och mäta och räkna, hoppas hoppas min budget håller! Jag har även bytt däcken på bilen i helgen, än är inte underens tid förbi!

Jag är ganska låg nu, i fredas blev det bestämt att Kakan ska bo hos mig jämt, hon vill verligen inte bo hos sin far och hans sambo. Jag har kämpat med att hon ska åka dit i flera år nu, peppat henne, talat om att pappa längtar efter henne osv. men hon vill inte, utan har åkt dit för att hon inte haft något val och inte vill göra sin pappa ledsen. Sista två gångerna har dom ringt från skolan till mig på jobbet och sagt att Kakan bara gråter och vill att mamma ska komma, det går helt enkelt inte att ha det så här längre.

Kakans pappa tog det bra, blev ledsen men inte förvånad. Det här är en lång historia som jag inte väl dra upp här men nu ska hon bo här jämt och får åka till sin pappa och hälsa på när hon vill, så får vi se hur det blir framöver.

Tycker det är tråkigt att det blivit så här för Kakans del, nu kommer Kakans pappa ha noll koll på vad som händer i hennes liv och eftersom han aldrig ringde förut när hon var här två veckor i stöten så blir jag jävligt rädd för hur det ska bli nu men det lär väl visa sig ganska snart. Det värsta är att jag tror att Kakans pappas sambo är väldigt nöjd med att inte ha Kakan där mer. Hon har inga egna barn och nu slipper hon ta hänsyn till någon annans unge även om det bara var var tredje vecka. Kakans pappa säger själv att sambo blir konstig när Kakan kommer, precis som hon blir svartsjuk på Kakan men för fan gör något åt det då innan du förlorar din dotters förtroende för alltid!

Nog om denna tråkiga historia för denna gången men jag kommer säkert att skriva mer om detta för när man sitter här själv på kvällarna med alla tankar är det skönt att skriva av sig lite.

Ha det bra!

Ankan